Rosa nästan Röd
I går när jag äntligen beslöt mig för att gå upp ur sängen efter att mobillarmet hade rignt var nionde minut i en timme tittade jag ut genom springan mellan fönstret o rullgardinen och såg till min stora förtjusning att det äntligen var fint väder. Jag studsade upp, käkade frukost och sprang ut på gräsmattan. Men efter sisådär en kvart, tjugo minuter började värmen bli olidlig. Då började jakten efter någon som kunde följa med mig ner till Näset för att plaska lite i vattnet. Hittade Caroline Pihl som redan hunnit före mig ner. Låg på stranden i flera timmar och när jag kom hem började mina armar och ben se lite rosa ut. Tänkte inte så mycket mer på det utan la mig en stund på gräsmattan också innan det var dags att ge upp och gå in. Det skulle jag inte ha gjort. Snart skulle jag inse att jag hade spenderat alltför lång tid i solen med alltför lite, eller snarare ingen solskyddskräm alls. Snart övergick den rosa färgen till en mer röd nyans som vägrade att ge sig. Det var varmt och besvärligt och jag höll på att bryta ihop när jag skulle gå och lägga mig i värmen. (Kan inte ha fönstret öppet för vi har två nyfikna kattungar hemma som gärna vill hoppa ut genom fönstret).
Inte för att jag vill klaga, det var underbart med vackert sommarväder, får verkligen skylla mig själv.
Nästa gång blir det solskyddsfaktor 100..
Idag har dock brännan lagt sig fast jag ser fortfarande att vara i ett ständigt generat tillstånd. Tog som mest i ansiktet wahahahah
