glow ?

Härlig sommar, följt av laserfylla, otaliga hits av Astrid Lindgren, svensktoppens gamla slagdängor, strandkropp, Sibylla och en sjungande pojkvän i sina bästa år.
Med en cosmopolitan (tidningen inte drinken) i ena handen och en hamburgare från Sibylla i handen intar jag stranden 2010! Jag, min vapendragare Stina har några dagar i rad kikat i dessa förbaskade tidningar med nästan enbart reklam i. Det som i tidningen inte består av reklam är brudar med glow! Hur ska man nu göra för att få detta fantastiska glow alla pratar om, jo sida upp och sida ner beskrivs hur man ska använda lite foundation och highlighter för att göra sig strandsnygg, äta bra och icke att förglömma, pudra T-zonen! Malin har en annan teori, svettas så mycket som möjligt och på så sätt arbeta upp en oemotsåndlig glans. Tror att jag kör på det spåret. Så nu sitter jag alltså där på stranden bland alla människor och tänker njuta mycket av min hambugare och skrattar högt, inombords, åt alla jävlar som önskar att de hade modet att trycka ett BigStar Meal på stranden!
Sedan får vi inte glömma laserfyllan. Det är onsdag och både för- och eftermiddag har spenderats på beahcen. Jag slarvar en aning med vätskeintaget men tänker att jag kan allt häva i mig en liter vatten eller två när jag kommer hem. Därefter ska det tränas inför Revy-SM. Känner direkt att jag har slappat alldeles för mycket då jag nästan genast håller på att avlida av trötthet och svettningen är ett faktum. Jag vågar nästan påstå att träningsvärken gör sig påmind redan innan passet är slut. Därefter ska jag hem, göra mig lite tjusig inför dagens enda glas vin och lite mingel på onsdagsklubben. Onsdagsklubben håller till på det finaste utestället i stan nämligen Stadshotellet! Här är det dock något som går snett och både jag och Stina blir helt laser. Dagen efter känns det som att alkoholen inte riktigt har lämnat kroppen än och när jag reser mig upp ramlar jag in i den stillastående väggen hmm. Sedan bär det av till McDonalds för lite lunch.

Kak-katastrofen!


Denna underbara fredagsförmiddag fick vi finbesök på jobbet från inga mindre än mina gamla kollegor från Karlskoga. Tillsammans skulle vi dagen till ära umgås och presentera oss för varandra. Eftersom jag är så fantastiskt bra på att prata inför ett rum fullt med folk så var ju det inget problem för mig, INTE. Jag började med att vara nervös redan i måndags. När jag väl skulle fram hade jag förberett så jag hade en tröjärm att dra i, en penna att pilla med, ett papaer som hysteriskt skakar och nycklar att skramla med. Och ett alldeles eget ansikte som senare ska byta nyans till färgen röd.

Jag tar mod till mig, ställer mig upp inför mina nya och gamla kollegor som alla vet vem jag är och vet vad jag gör. Här kan man ju tycka att det inte behöver vara så farligt men det blir nästan mer jobbigt när alla redan vet om man råkar missa något eller säger fel.

När jag i alla fall på ett mycket lyckat sätt tagit mig igenom presentationen är jag så glad och sprallig att jag nästan genast blir rastlös och får myror i brallan. Det är nästintill olidligt att sitta i närmare en och en halv timme till och lyssna på vad alla heter och vad de gör.

Sedan är det dags för lunch, något jag sett fram emot sedan jag lyfte huvudet från kudden och släpade mig upp i morse. Det är buffe´och jag tar rikligt med mat på tallriken så att jag ska slippa gå två gånger. Och väluppfostrad som jag är äter jag också upp allt jag tagit till mig. Sedan blir det fart mot det allra bästa, nämligen kakorna!!

Jag dyker på kakfaten, väljer med omsorg och tar en av varje sort, nästan..

När jag slukat allihopa och till och med tagit en till smarrig liten kaka så återstår bara någon slags rulltårta med en underlig röd fyllning. Eftersom jag alltid brukar lukta på saker jag har tänkt att stoppa i munnen så gör jag det även nu. Men så är fallet inte den här gången att kakjäkeln utgör nån vidare doft utan jag måste slicka på fyllningen för att bilda mig en uppfattning. Och det skulle jag inte ha gjort.. för ve och fasa vad det smakade illa. Nu skulle jag ju ha kunnat lägga tillbaka det lilla otäcka bakverket och låtsats som ingenting om det inte vore för de tre resterande personerna vid bordet som såg alltihop. Nej nu var den glupska Emma Norén tvungen att äta upp kakjävlen och se ut som att det var gott, jag lyckades inte riktigt men jag svalde den i alla fall..

De första fem väldigt goda kakorna känns nu som bortkastade och istället dröjer sig den mindre goda smaken av äckelkakan kvar på tungan.

Tack för mig! 


jag gillar skor.. massor massor massor av skor...


dansa är det bästa som finns..

             

emma norén har tränat..

.. på gym!
Jag var taggad, det här skulle bli fantastiskt. Annika föreslog att vi skulle värma upp lite lätt innan vi satte igång med hårdträningen. Förslaget gick ut på att jag skulle gå på någon slags trampmaskin medan hon skulle använda sig av löpbandet. Bra ide´ tänkte jag. Sedan berättar Annika att vi ska värma upp i 15 minuter. EN KVART, utbrast jag och sneglade bort mot trampen. Efter 5 minuter på min helvetesmaskin var jag nära döden och ville helst ge upp men ville inte verka sämre än någon annan och fortsatte ett näst intill outhärdligt tag till haha.
Sedan var vi varma, jag var jättevarm! Efter detta tog vi oss igenom nästan alla apparater och en timme senare kände jag mig fantastiskt vältränad.
Sedan bar det av till danssalen, men då var träningsvärken ett faktum och det blev mest att ligga på en madrass på golvet och lyssna på den ihärdiga åskan.

Tack Annika för träningen, jag har varit duktig idag! Stolt!

(Sist jag tränade var ungefär i den här åldern wahahah !)


Nokia 3310 Nike Blazer & Star Wars-kalas..

Nokia 3310 kan mycket väl vara den bästa telefon som någonsin tillverkats. Den är mig trogen när de andra sviker.

Nike blazer i lila lack kan mycket väl vara de snyggaste skorna som någonsin tillverkats. De står här bredvid mig och glänser.



Jag har varit på Star Wars-kalas. Jag har blivit petad och slagen med lasersvärd, jag har ätit ofantliga mängder godis. Jag har klätt ut mig till Darth Vader, suttit i ett mörkt rum upplyst endast av ljusstavar och delat ut godis till rara barn till tonerna av Star Wars Soundtrack. 
När man är 7 år är det inte längre hippt med fiskdamm och om man använder ord som hipp i en 7årings närvaro är man allt annat än ordets innebörd. Därför blev det istället Darth Vader eller Darth Maul som mystiskt delade ut allt godis utan att visa sitt ansikte. Efter detta stannar några barn kvar för att undersöka vem som egentligen döljer sig under kåpan. När jag tillslut reser mig upp hörs skrik. Sakta går jag mot dörren men då blir det fart på barnen som snabbt återhämtat sig. Jag rusar upp för trapporna för att inte avslöja min riktiga identitet och ungarna springer efter. Jag står nu och försöker hålla igen dörren och väntar på att de ska ge upp men istället tycks de bara bli fler och fler, som en armé av nyfikna ungar som inte kan lämna något åt fantasin. De har bestämt sig.. de ska veta vem som döljer sig bakom förklädnaden. Jag har också bestämt mig.. det ska dom INTE. Jag tar sikte på närmsta toalett, kutar som en galning med kåpan fladdrande efter. In på toan, låser dörren, släcker lampan och väntar spänt på att barnen ska försvinna. Tillslut ger de upp. Jag gör mig av med alla bevis och beger mig ner till kalaset igen.
De dyker på mig direkt för att undersöka om det kan ha varit jag. Med förvånad min frågar jag vad dom menar och de kommer snart fram till att det inte kan ha varit jag trots allt.
Lite senare pratar jag med en kille och frågar om det var läskigt att hämta godis. Han berättar att det kan ha varit Darth Vader som suttit där inne och att han (alltså jag) skjutit blixtar på honom och tagit hans magiska krafter. Han delar också med sig av kunskapen om att krafterna inte går att återfå och att han minsann ska gå hem och döda Darth..

Star Wars-kalas... det borde alla vara med om någon gång i livet.



 

denna lördag går till historien..

.. som världshistoriens tråkigaste lördag.
Lönehelg, förhoppningarna är stora. Ingen träning den här helgen, alltså fritt fram för kalas. Men vad händer. Man vaknar, ser sig omkring och det är ingen vacker syn man möts av denna lördags förmiddag. Det är grejer överallt, undantaget är en smal, ringlande gång från sängen till dörren.  När det gått så här långt känns det väldigt enkelt att bara skita i det och önska att man vaknar nästa morgon med ett skinande rent hem. Men vid det här laget borde jag veta bättre med tanke på alla gånger jag legat där och önskat.. utan resultat. Så lördagen börjar med storstädning som aldrig tycks ta slut och utan någon vidare förbättring. Flera timmar senare och det ser okej ut. Golvytan är frigjord från alla saker och man kan nu ta sig fram enkelt och smidigt, utan olyckor,

Då kommer vi till att göra planer för kvällen. Tänker efter och kommer snabbt fram till att ingen är hemma, förutom JAG. Överväger för en sekund att festa själv, det har ju gått förr. Men kommer snart fram till att så  icke ska bli fallet denna afton. Sitter därför och tjurar en halvtimme innan jag kommer fram  till att denna lördag kan komma att i framtiden beskrivas som världshistoriens tråkigaste lördag.

Nu har jag accepterat läget och kommer därför att gå och käka middag med pappa!
Nöjd!


Just det

Jag vaknar, det är lördag och jag och Jenny ska gå upp på stan o inhandla något att ha på mig till aftonens utgång. Efter att ha genomsökt varenda vrå i butikerna efter en tjusig klädtrasa ger jag och Jenny upp och går hem.
På väg hem från stan är det fortfarande inte bestämt vad som, för min del, ska hända senare samma lördag. Jag har tre alternativ. Antingen knallar jag upp till Red Brick och spenderar ett par timmar med ett dussin av Jennys arbetskompisar från Transcom eller så går jag till Eric och hänger gäng med honom och hans 7 kamrater. Känner där att om de av någon underlig anledning bestämmer sig för att icke tycka om min fantastiska personlighet (hahah) så e jag lite i underläge.. Beslutar mig därför för att ligga i soffan hemma och njuta av ännu en delfinal av Melodifestivalen. När jag ser att klockan har dragit iväg en aning kan man tycka att jag borde ha satt lite fart och gjort mig i ordning för utgång. I stället väljer jag att stressat ligga kvar och invänta Björn Gustavssons entre´. När han äntligen har underhållit oss så får jag eld i baken ska ni veta. Nu ska det duschas, tvättas hår, sminkas, hitta rätt outfit osv. Klockan 22.50 har jag påbörjat sminket och är nästan klar med håret.
Nu kommer den smått tragiska/komiska biten. Här kan jag alltså välja att gå till Red Brick/Eric. Men nej, nej jag stannar hemma med Ipoden fastklistrad i öronen och förfestar själv!! Fantastisk förfest blev det..

Sedan en härlig afton på stadshotellet i Karlskoga. Detta är en kväll att minnas!

image12

äsch jag tror jag skiter i det här..

En sammanfattning av lördag-söndag v.41..

Var på filmafton hos Louise där vi satt och drack ett par härliga drinkar. Emma tyckte att min dricka luktade aningen svett, och mycket riktigt när man tänker efter gör den det.. Dessutom var den inte heller speciellt kall vilket påverkade äckelfaktorn ännu mer.
Av någon underlig anledning vill jag denna afton besöka stadshotellet och försöker därmed bearbeta Emma till att följa med mig. Hade inga pengar men råkar hitta ett förråd av gamla födelsedagspengar och så var det problemet löst. Nu kommer vi till det allra roligaste av allt.
Emma som från början absolut icke skulle ut nånstans gör en helomvändning och får oväntad grepp om kvällen. Nu får vi nog skylla på tillfällig sinnesförvirring för nu bestämmer damen i fråga att vi ska styra kosan mot Wickan, blää!! 
Sagt och gjort, dit går vi och som vi redan hade räknat ut så var det TRÅK haha. Man får göra det bästa av det ändå och det gjorde vi. Köpte genast drinkar i baren och satte igång att bli så packade som möjligt för att glömma bort att det var tråkigt. Sällskapet var det ju inget fel på i alla fall..

Söndagen börjar åt helskotta.. Vaknar och är fruktansvärt bakfull...USCH. Sen tar sig dagen något och efter ett antal timmars tv-tittande i soffan åker familjen Norén/Eriksson till farmor och farfar för att fika.


Converse vs. Stövlar

Idag, måndag, kommer jag till jobbet i lagom tid. Jag virrar omkring lite innan jag beslutar mig för att styra kosan mot det klassrum jag faktiskt ska vara i. När jag är halvvägs framme möter jag Anna som jag ska jobba med. Jag frågar om jag ska med till gympan, eftersom jag har trott hela helgen att det börjar lugnt med att följa barnen till idrotten, men då får jag beskedet att jag ska ta med mig halva klassen till skogen på måndagsförmiddagen. Sagt och gjort, vi radar upp oss på ett snyggt led och stylar lite med våra kunskaper i att stå på en rad för sexåringarna som också ska med. När vi gått en bit och jag har insett att det tydligen inte alls var så lätt att gå på ett led som det verkar, skällt lite o föst in barnen längs vägkanten så kommer vid fram till "skogen" där vi ska spendera en kall men solig måndagsmorgon.
(Innan vi begav oss av till skogen snurrade jag förtvivlat runt efter ett par stövlar, men fick snart reda på att Converse gick lika bra. Converse - Stövlar 1-0 )

Jag hade räknat med att skogsvistelsen skulle vara ca. 40 minuter, istället tillbringade vi hela två underbara timmar i vår skogsdunge..
Sen var det dags att samla ihop alla barnen igen och bege oss tillbaka till skolan igen. Jag hade tolv med mig dit och tolv med mig tillbaka. Stolt och hungrig och med alla barn med mig gick vi i rask takt. Maten fick vi kasta i oss eftersom vi redan var sena till en buss som skulle ta oss med på nästa äventyr, nämligen KLAS KLÄTTERMUS en teater på musikpalatset. Där satt jag bredvid ett barn som ljudligt pruttade åt mitt håll, och då jag satt på golvet hamnade jag mitt i skottläge, fyy. Vee och faasa tänkte jag!! Uppfostra era baaarn, vad har hänt med världen.

Det låter inte skoj men på ett sätt var det det ändå..

Vilken fantastisk måndag. Den tackar vi för =)

Lördag 25 augusti 2007

Spiiiiderpig!!
Emma B sjöng spiderpig för oss, och vi gillade det !!

Spiderpig, spiderpig, does whatever a spiderpig does. Can he swing from a web? No he can´t he´s a pig.. Look out he is spiderpiiig!

Fön-Inferno..

Måndagen den 20 augusti 2007

Dagen börjar bra.. Jag ska upp och jobba på Sandviksskolan. Lite nervöst eftersom jag aldrig har jobbat där förut och dessutom ska jag stänga hela kalaset kl. 18.00.

Men när jag har duschat och tvättat håret och beger mig nedför trappan för att föna mitt drypande blöta hår beter sig den bamsestora, röda hårfönen från 1800-talet sig inte riktigt åt som den brukar. Varje gång man lyfter upp den i höjd med huvudet lägger den av, vill inte alls fungera, men om man har den i knähöjd protesterar den inte alls. Jag drar ur kontakten helt övertygad om att den bara är lite glapp och gör ett nytt försök. Det är då det händer. En blixt och ett ljudligt sprak hörs bakom vänstra örat och i spegeln ser jag hårfönsexplosionen!!!! Jag slår mig vilt om i bakhuvudet samtidigt som jag ger ifrån mig ett skrik. Bara för att försäkra mig om att mitt genomblöta hår nu inte står i lågor. Det gjorde det givietvis inte. Efter detta rycks sladden ur fortare än kvickt och där ligger den sen och luktar bränd plast.

Där står jag nu, utan fön, som ett troll i håret och ska åka till jobbet om 20 minuter. Jag funderar en kort men intensiv stund på att ringa och säga att jag har blivit akut sjuk men kom snart på bättre tankar.. vafan gör det om man kommer till jobbet och ser ut som ett troll! Som tur var ordnade det sig med det också.

Skulle åka buss, nee dåå varför skulle det gå bättre nu. Missar det för att den inte stannar på min hållplats och om jag skulle gå till busstationen skulle jag säkert möta den på vägen.. Gick hem och hämtade cykeln och svor hela vägen för mig själv. hahahah

Sen ordnade dagen upp sig =) 

Och nu har vi införskaffat en ny, även denna röd, hårfön !!

Stackars monsterfön..

Messed up..

Ett utdrag ur en konversation mellan Emma B och mig torsdagen den 9 augusti 2007..

Emma B = Emma

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

waaaaa

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

trött o tråk. va blire me allt blaj blaj

Emma säger:

jaaaaaaaadu

Emma säger:

inte mkr

Emma säger:

fan är du jämt uttråkad eller

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

ja nästan skulleman kunna säga waaaaaaahahahahaha

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

nej då det e jag inte.. kommer liksom i vågor..

Emma säger:

hahaha

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

snart styr jag upp alltihopa igen

Emma säger:

göört

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

ahh o när ajg har gjort det kommer jag gå in på mitt rum o då sjunker humöret igen hahaha

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

stökigt som attans.. måste städa men jag skjuter up det helst så länge som möjligt

Emma säger:

skämtar du

Emma säger:

så JÄVLA stökigt här

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

eller hur e det jobbigt.. fattar inte hur det kan bli så nedra stökigt..

Emma säger:

nej fan det är ett mysterium

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

eller hur..

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

det e som att det drar sig till golvet..

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

måste köpa en plog så jag kan ploga upp en väg mellan sängen o tv:n o dörren hahaha

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

problem solved

Emma säger:

haha draginingskraften aka stökningskraften

Emma säger:

det lär bra!!

Emma säger:

brukar köra in allt under sängen.

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

jag lägger allt i ett hörn.. jhahah

Emma säger:

haha

[emma] det är så jävla kallt och det går inte att tugga på säger:

när det väl är stökigt så känns det som att man bara kan fortsätta att slänga allt på golvet..

Emma säger:

aa

Emma säger:

tell me about it..


blaj blaj

Två dagar av fint väder var det enda vi fick.. Tur att man faktikst passade på att ligga vid stranden dom två dagarna, bättra på färgen och vistas utomhus.

Har i alla fall något att se fram emot även om det är lång tid kvar.

Black Eyed Peas den 13 september på Hovet i Stockholm men Sandra, Maria, Malin Och Daniel.

image10

Jurassic Park - som jag har längtat..

Måndagen den 6 augusti 2007




Har tjatat om Jurassic Park i evigheter nu!
SVT kl.21.00 i afton.. Det blir fantastiskt.
Har redan brutit mot mitt godisförbud hahaha så i kväll blir det snask och mys framför TV:n med Eric och Jurassic Park.

Om

Min profilbild

emma

RSS 2.0