emma

Har varit en väldans massa godis och glass den här sommaren. Eftersom vädret har varierat mellan "växlande molnighet" och "regnskurar på sina håll" (med andra ord, suck ass-väder) så har det blivit mycket filmtittande och till filmen det sedvanliga godiset.

Så idag tog jag tag i mig själv och knallade upp till Kulturskolan och dansade lite. Men idag gick det inte att stoppa mig när jag väl hade fått upp farten, nej nej. Därför bar det iväg på en liten promenad, och eftersom jag ändå var ute tog jag vägen förbi Aggerudspåret. Väl där tyckte jag att det gick så fantastiskt bra så jag sprang. Förvånad över hur länge jag stod ut sjönk jag sedan ihop flåsande, röd och lidande av andnöd. 
Efter det var det ju bara vägen hem, men eftersom min motion har varit begränsad denna sommar så anlände träningsvärken redan på hemvägen. Det var då jag bestämde mig för att nu fick det va slut på socker. Det blir ofta så när man har ansträngt sig och tycker att det har gått bra. 

Kom att tänka på en tidning som jag och en kompis läste för nåt år sedan där en dam, Bitten Jonsson, addictionspecialist, berättade om vad man kunde äta och inte. Filmjölk var nästan det ända på vår addictionspecialsts lista som var ätbart.  
Jag var tvungen att ta reda på vad Bitten har haft för sig den senaste tiden och hittad hennes hemsida, där man bla. kunde läsa att: 

Sockret påverkar hjärnans biokemi och leder ofta till båda missbruk och beroende, den senare en mycket allvarlig sjukdom.

Jäklans, är jag verkligen allvarligt sjuk, eller bara godissugen då och då waaaaaaaaaahahahahahh